Veckans dagar som startar på T innebär konditionsträning för min del på gymmet. Det är något som jag och kollegan har gjort upp ett schema på med tanke på att vi bara har ett löpband på vårt gym. Så tisdagar och torsdagar är mina dagar på löpbandet så har han måndagar och onsdagar. Fredagar är valfritt.
Så idag stod intervallet på mitt schema. Jag har en planering i min konditionsträning som jag följer ganska bra. Visst kan jag ha dåliga konditionsdagar men jag kan också ha bra konditionsdagar.
Eftersom jag är ganska ny-gammal på det här med konditionsträning så går jag sakta men säkert framåt. Så just nu ligger jag på 2×4 intervaller som jag kallar dem. Jag startar med att gå 2 minuter och sen springer jag 4 minuter, så varvar jag det i cirka 20 minuter. Det har nu pågått ett tag för att få koll på pulsen medan jag springer intervallerna.
Vissa kanske skrattar och skakar på huvudet åt mina siffror, medan andra tycker jag är duktig. Jag intalar mig själv att jag är duktig eftersom jag faktiskt tränar. Jag vill något hållbart som får ta tid i min egna utveckling.
Under dagens pass höll jag en snittpuls på 136 vilket innebär att det är dags att öka lite intervaller eller njuta när kroppen faktiskt avger endorfiner vid träning.
Allt beror förvisso på när jag kommer till gymmet på lunchen. Känner jag mig stressad så ger jag upp efter min ”konditions-träningstid” det vill säga ca 20 minuter. Men jag känner mig inte heller riktigt färdig då. Det känns som om jag har mer att ge just nu. Så nu får jag snällt försöka planera om så jag kommer iväg till gymmet lite tidigare än annars. För jag känner att jag har mer att ge. Jag kan springa mera av denna typ av intervaller. Alltså 2×4 intervaller. Kroppen gillar det. Räknat då på mina konditionsträningsdagar.
Men med tanke på den ganska okej-iga snittpulsen så behöver jag ju utmana mig själv igen. Det vill säga öka intervallen. Men nästa vecka är kort vecka på gymmet, så då får jag köra schemat ut. Och därmed satsa på att springa 2×5 från och med veckan efter det. Alltså gå 2 minuter, springa 5 minuter. Och i den intervallen träna upp pulsen på en okej känsla ett tag fram över.
En vacker dag. Eller en regnig dag för den delen. Så kommer jag springa 30 minuter utan gå-paus. Det är mitt mål, men jag tänker absolut inte stressa fram något. Utan jag tar det bit för bit. Successivt öka minuterna med löpning vart efter pulsen hänger med. Tempot är inställd på löpbandet. När 30 minuter känns bra på ett tempo, då är det dags att öka tempot på löpbandet med nya intervaller. Lite som att börja om från början. Så detta ser jag som en långsiktig träning. Inget Quick fix för att löpa långt och snabbt. Uthållighet.
Jag har ingen coach när det kommer till träning utan jobbar utefter min egna kropps signaler då jag blivit ganska så bra på att lyssna på den. Vilket är väldigt viktigt. Anser jag i alla fall. Alla är olika och det är helt okej.
Imorgon kör jag träningsledigt. Det blir en bra dag i alla fall.