Jag färdades på elsparkcykeln hem från mamma tidigare idag. Solen var på väg ner över kyrkan och jag kunde stänga av tankarna för en stund och bara njuta av solnedgången. Nu sitter jag dessutom i köket och tittar ut genom köksfönstret och ser hur himlen blir mer rosa och solens ljus sakta försvinner.
Snart har min första vecka passerat på jobbet. Det är såklart blandade känslor och tankar som snurrar i mitt huvud och i mitt hjärta. Det är så lätt att jämföra mellan mitt tidigare jobb och det som väntas ska. Jag får skuldkänslor för att jag känner vissa saker. Jag känner en lättnad för att jag känner vissa saker. Kan känna lite skadeglädje men som snabbt ger mig en släng av ångest för jag vill inte vara sån som person. Så känner jag att jag inte riktigt kan prata om mina känslor och tankar. Det innebär ju att den här karusellen som snurrar runt får fortsätta göra det tills den stannar utav sig själv, trots att jag har tryckt på OFF-knappen så är det ju inte så att den tvärnitar. Det tar den tid det tar.
Imorgon ska jag i alla fall fira min första arbetsvecka med en mysig middag med tjejerna. Rickard ska iväg på trevligheter och jag tänker inte stå och laga tacos. Vi får se vad vi hittar på.