Känslan av att komma hem efter jobbet, till någon annan med ett dukat bord. Det är kärlek det.
Idag blev vi bjudna på middag hemma hos Rickards mormor och morfar. Att ett sånt litet kan göra så mycket i en vardag. Att få slippa komma hem efter jobbet, börja böka med middagen direkt eftersom alla är hungriga så fort de kliver in genom ytterdörren. Att sedan få slippa disken efteråt.
Istället blir vi hänvisade till den varma bastun på gården. Doften av eucalyptus när jag öppnade dörren till bastun ingav ett sådan lugn. Det blev total avkoppling. Andas in, andas ut.
Tjejerna bastade före oss så de smet tillbaka in till Mummi och Ukki och åt glass.
Nu är vi hemma och behöver faktiskt inte göra något. Förutom packa upp våra väskor. Ingen disk, ingen matlagning och så vidare. Bara fortsätta koppla av. Det var precis vad jag behövde idag. Jag är så tacksam!
Det här med att basta behöver jag göra oftare. Tur att vi får komma dit när vi vill