Tänk att så lite kan göra så vackert. Lite som Ernst Kirchsteiger citat; ”I det enkla bor det vackra”
Tidigare idag stod jag i köket och lagade dagens middag. Meja och Ninja satt i Ninjas rum och spelade på sina mobiler i väntan på att jag skulle bli klar. Men så tittade jag ut genom fönstret och fick se att himlen är så otroligt vacker. Jag var tvungen att gå ut på trappen och ta en bild.
Konstigt nog blir en bild aldrig så vacker som ögonblicket. Men när jag tagit fotot var jag tvungen att stå kvar. Bara fokusera på just hur vacker himlen är. Stanna upp här och nu.
Lite likt Per Gessles låt; ”Här kommer alla känslorna på en och samma gång” Alla känslor fick komma och gå precis som de ville för en stund. Just såna stunder värdesätter jag. När jag tillåter mig själv att känna. Det är vackert. Enkelt men vackert. Andas in och andas ut.
Sen fick jag snällt återvända till spisen och se till att riset och grönsakerna inte kokade över och tjejerna fick till slut sin middag. Men jag kikade ut ett par gånger till genom fönstret tills allt var helt mörkt igen. Förhoppningsvis får vi bara fler och fler av dessa fina kvällar så ska jag ta varje tillfälle jag kan att bara fokusera på hur vacker det faktiskt är.
Jätte fin bild