När man jobbar hemma och det är vacker väder. Då brukar jag vilja sitta på en uteservering och äta lunch. Solbrillor på. Spana på människor som går förbi. En iskall Coca Cola Zero med massor med is. Och så en god lunch såklart.
Men så kommer man på att man har matlåda i kylen och ett sjukt barn i soffan. Då får man göra det bästa av situationen. Nämligen äta ute på balkongen.
Jag väckte barnet så hon fick äta sin matlåda i vardagsrummet framför en film. Som hon förvisso somnade ifrån efter lunchen. Jag som aldrig annars tillåter matintag i vardagsrummet.
När jag jobbade på mitt tidigare jobb så hade jag och Rickard en liten challenge. Den som inte åt matlåda på jobbet fick böta en peng. Oftast var det han som fick böta då jag känner mig själv nöjd med matlådor (vilket är en mening som inte hade kommit ur min mun om det var för 10 år sen.) När månaden var slut så räknade vi ihop hur mycket böter vi skulle böta och så satte vi in det på sparkontot. Jag var väldigt stolt över att jag knappt behövde böta, trots att det var så lätt att åka iväg på lunchen och äta någonstans.
På mitt nuvarande jobb är det mer krångligt att inte ha matlåda med sig. Eller egentligen inte. Vi har ju trots allt en restaurang 5 minuters promenad bort. Och eftersom vi är en liten avdelning så blir det mer känsligt ifall man väljer att åka iväg då 20% redan gör det. Då får den eller de två som är kvar äta ensamma. Och då får jag dåligt samvete. Dessutom är det lite hårdare regler till hur lång lunchen är också. Men som jag önskar att samvetet låter mig åka iväg från jobbet, även om bara för en stund för att rensa huvudet. Och få mat i mig samtidigt.
Hur som. Jag fick äta min matlåda på min alldeles egna uteservering idag. Jag fick ju ändå se folk gå förbi trots att jag bor tre våningar upp. Jag hörde äldre människor prata med sina hundar som de rastade. Men bäst av allt var att solen värmde alldeles gott. Tur är väl det. Imorgon väntas det mulet väder här hos oss. Då blir det inte min egna uteservering. Då blir risken tyvärr stor att jag hamnar framför datorn och jobba medan jag äter. För med lite tur kanske det krassliga barnet tar sig till skolan imorgon. Hon vill verkligen det. Det får natten dock avgöra. Annars får jag ju sällskap av henne imorgon på lunchen. Då äts den inte framför datorn.
Men som kompensation till att jag faktiskt åt min matlåda hemma idag. Gjorde att vi tjejer åt utemat till kvällsmat istället. Rickard är iväg på utbildning och kommer hem imorgon. Jag orkar verkligen inte alltid laga mat. Nog för att jag hade kunnat knåpa ihop middag på det vi har hemma, men jag kände bara nej. Jag orkar inte idag. Och det är helt okej. Matlåda hemma imorgon. Rickard kommer hem. Kanske blir det utemat imorgon ändå.