Den längsta resan blev till Småland, närmare bestämt Huskvarna.
Jag, Rickard och Vilja.
Antagningsdag nummer 3, Sanda gymnasiet. Vi fick börja tidigt imorse för att vara nere till lunch. Ombytt och redo för träning klockan ett. Det var även här en hel del matchspel som utfördes och därav kanske bedömd i. I nästan två timmar satt vi som ensamma föräldrar och såg på när vårt barn gjorde sitt allra bästa.
Därefter blev det en rundtur på själva skolan och lite information kring boende och så vidare. Kanske tyckte jag nog att skolan kändes väldigt stor. Då 4 skolor befinner sig under samma tak. Högstadium, gymnasium, grundsär samt gymnasiesär. Inför läsåret 2024 så tar skolan in 11 elever med inrikting basket. Det ska fördelas på både tjejer och killar och totalt tror jag de sa att det var 80 sökande till skolan denna gång.
Vilja är väldigt nöjd över sin insats idag. Hon tar med sig lite saker hem som hon ska tänka på och försöka få till i sitt egna spel här hemma.
Det har varit intensiva dagar för Vilja så jag förstår att hon är trött, men samtidigt så förstår jag att hon är lycklig. Jag är evigt tacksam över att vi kunnat låta Vilja göra dessa val som hon själv har gjort. Som föräldrar har vi stått bakom henne, stolta.
Om jag som förälder ska göra min bedömning av allt så slår Södertälje alla med hästlängder. Både med try-out övningar, information från klubben samt engagemanget de visade under tiden vi var där. Både spelare och föräldrar. Och även om jag nu helst kanske inte vill att Vilja studerar gymnasiet på annan ort (mamma-hjärtat kommer bli så krossat men stolt) så håller jag en extra tumme för Södertälje.
Som jag är stolt över min Vilja!
Så spännande det låter för Vilja, och för er föräldrar också förstås att åka till olika skolor. Förstår att du är stolt. Jag visste inte att det finns skolor med basketinriktning på olika orter, och det är ju underbart när man har ett brinnande intresse. Härligt att stå sådär i starten av sin framtid och forma den så som man själv vill. Vilja är lyckligt lottad också som har så stöttande föräldrar. Det skulle man önska alla detsamma.