Kvart över åtta imorse klev Vilja in i provsalen för sitt teoriprov för moped. Det var en evig väntan på att få höra något från henne. Tyvärr hade jag ett möte klockan nio så jag sa till Vilja att hon skulle skicka ett mess när hon var klar.
Jag och Rickard hann skicka till varandra att vi satt och var nervösa på varsitt håll. Är evigt tacksam över att Ukki hämtade Vilja hemma och körde henne till provstället, väntade där på henne och sedan körde hem henne igen, till skolan då.
Och hon klarade det. Jag fick ett mess med stora bokstäver och ett rött hjärta. Hon hade klarat provet och därmed var det fritt fram för henne att färdas i trafiken utan sin trafiklärare och på moppen som Rickard köpt.
Jag hann inte ens hem från jobbet idag innan hon hade kastat sig över moppen när Rickard kom hem från jobbet. Åkte stolt hem till sin kompis och plockade upp henne och for iväg.
Nu lär vi väl inte se henne på ett tag. Hon har dock lovat att inte ta moppen till skolan (gångbanan är inte ens 600 meter, bilvägen betydligt längre.) Hon får nog inte heller köra yngsta lillasyster precis vart lillasyster nu än kräver. Men annars trot jag att Vilja kommer att hantera detta hur bra som helst.
Jag är så stolt över Vilja. Antar att hennes månadspeng hamnar rakt ner i tanken denna månad. Sen är nyhetens behag över och det blir inte lika mycket åkande i onödan. Fast fram tills dess ska hon ha kul med sin moppe! (Och jag har andan i halsen varje gång hon ska iväg)