Och så var det över

Nu ska bara det bara läka fint..

(null)

Igår genomförde Vilja sin planerade ögonoperation. Vi fick ju besked om att operation skulle ske tidigare i år (finns att läsa här) Även om Vilja var redo då, så blir man ju alltid lite nervös och ledsen när det väl är dags.

8.30 befann vi oss på Barnmottagningen på sjukhuset. Redo. Bedövningspåster hade satts på hennes händer här hemma men trots det så gick det inte så bra med att få dit någon infart. Så ett nytt snabbverkande plåster i armvecket och så vänta i en halvtimme. Det är ju ändå väntan som är värst. Men så lyckades de inte sätta i armvecket heller, så en annan sjuksköterska kikade lite på Vilja, som låg och hade lite ont och tyckte det var jobbigt att det aldrig blev klart, frågade så snällt om hon fick testa. Och lyckligvis så lyckades hon få in infarten och Vilja blev så gott som redo att rullas ner till operation. Det dröjde dock till 10.30 innan vi fick samtal att det var dags att rulla ner.
En väldigt nervös och ledsen Vilja möttes av min fina kusin, som jobbar på operationen, i vänthallen. Lite gos med Sofia och tröstande ord så blev Vilja lugnare igen. Däremot höll jag på att brya ihop. Men Sofia kramade mig och peppade mig till att hålla ut tills Vilja somnade inne i salen sen. Strax innan klockan 11 hade Vilja fått i sig sin dos och sov så gott. Då bröt jag ihop.

(null)

Efter en kaffe och en paj nere i sjukshusets cafeteria satt jag åter igen i korridoren utanför uppvaket och bara väntade. Och väntan kändes ju som en evighet. Dessutom när Rickard var upptagen och jag kunde inte söka tröst hos honom. Men så strax efter klockan ett fick jag äntligen sätta mig bredvid henne på uppvaket och vänta. Och hon sov så djupt fram till halv två när hon började röra sig. Fick en lektion om hur jag skulle tvätta hennes ögon. Vilja fick en bägare med glass och en päron-festis innan vi till slut fick rulla upp till Barnmottagningen igen.

Sen kvicknade Vilja till så pass att vi kunde åka hem. Men väl hemma igen blev hon trött och sov större delen av eftermiddagen. Hon orkade dock följa med till Apoteket för att köpa Alvedon, men så kröp hon ner i soffan igen när vi kom hem. Hon hade dock svårt att somna till kvällen sen, och natten har hon vaknat om vart annat och haft ont. 

Idag är ögat fortfarande rött och svullet, men tårarna som kommer är klara så det känns skönt. Hon är fortfarande trött och har ont. Ser lite suddigt så håller gärna handen när vi går någonstans.
Hon fick följa med till mitt jobb idag. Jag hade tyvärr ett fysiskt möte som jag var tvungen att delta på så Annika höll henne sällskap på kontoret så länge. Vilket jag är så tacksam över. Jag ville verkligen inte lämna henne ensam.

(null)

Efter det tog vi oss en lunch ute. Och så fort vi kom hem igen så kröp hon ner i soffan med en dos Alvedon och somnade. Skönt att sömnen också tar bort en del smärta för henne. Bara att låta henne sova så mycket som möjligt.

Nu ska vi dock ta och åka upp till Stockholm för att köpa nya basketskor. Men hon kan ju alltid sova i bilen om hon behöver och vill. Blir en mysig stund med familjen. Vilja ska vara skolredo på måndag, men träning får vänta tills hon är piggare. Men kanske bara stå och skjuta boll kanske hon orkar med. Allt är upp till henne. Men jag finns bredvid henne, varje steg hon tar ♥

Vilja är en sån stark tjej. Som jag är stolt över henne!

Kommentera här: