Sakta men säkert

4 veckor senare..

(null)
 
Det är nu över fyra veckor sen jag skadade min vad under en padelmatch. Jag har inte varit utan padel så här länge sen jag började min karriär på padelbanan i februari. Det svider lite. Speciellt nu när Rickard precis varit iväg och spelat padel tillsammans med de två vi annars spelar varje onsdag med. Men sakta men säkert så är jag snart där.

1 vecka med en linda hårt runt vaden kändes riktigt bra. Sedan några dagar med kompressionsstrumpa. Sen kunde jag gå riktigt bra. Men bara gå. Jag fick dock tips om att cykling ska vara bra för skadade vader. Beställde hem ett kompressionsskydd för vader som satt som ett smäck på min lilla vad. Därav bilden ovanför.

Så nu har jag genomfört två rahab-pass på cykel á 15 minuter. Första passet ökade jag nog motståndet för snabbt och för högt. Så det gjorde skapligt ont när jag klev av cykeln och tog mig an ett bröstpass på gymmet.

Pass nummer två i tisdags gick bättre. Då ökade jag väldigt långt in i passet och dessutom inte någon jätte ökning på motståndet direkt. Därefter lyckades jag dra igenom ett mage- rumpa-, lårpass på gymmet. 

Men ändå sedan skadan så har jag tagit mina lunchpromenader på jobbet. Vi har kört lite varannan gång lång varannan gång kort runda. Vi har inget jätte tempo i och med mitt ben, men vi satsar på stegen istället. Sakta men säkert så kan vi nog öka tempot till det vi hade början på hösten. Idag var det långa rundan, det vill säga 3.5 km, trots lätt träningsvärk i rumpa och lår.

Imorgon är det dags för pass nummer tre på cykel. Jag har dessutom planerat rygg- och bröstpass efteråt. Blir ett kort men intensivt pass då jag ska träna under tiden Vilja har basketträning. 

Ska försöka hinna med ett pass på lördag också är planen för denna vecka. Rickard och Vilja åker dock iväg tidigt på lördag och blir borta till söndagkväll. Men det ska nog gå för sig ändå! Heja mig, jag är snart där. Sakta men säkert.
 

Kommentera här: