Våga testa något annat

Skogen. Ja det kanske inte riktigt har varit min grej sen jag var mindre. Jag håller mig gärna till betong och bekvämligheter, men i samhällets situation som råder så kan jag inte riktigt få som jag vill. Så jag måste våga testa något annat.

(null)
 
Som idag. Skogen. Hela familjen tog bussen in till Årby Naturreservat för att vandra hela vägen hem. Det är en del av Gyllenhielmska leden som går precis utanför vårt bostadsområde.

(null)
 
Påklädda med fritidskläder, barnen hade dessutom skalkläder från topp till tå, tog vi oss genom skogen. Vi pratade och busade längst vägen. Och bara en gång klagade Ninja på att hon var trött i fötterna. Bara det är stort för oss. Hon som annars blir trött väldigt fort och bara ska klaga om det, trots att hon fortsätter som vanligt i alla fall. Men en gång. Det måste vara rekord.
 
(null)
 
Vi stannade till och fikade i en fårhage, dock utan får. Ca 2.5 kilometer hem. Uppe på ett litet berg med utsikt över åkrar och skog. Riktigt mysigt. Tills Rickard och tjejerna fick för sig att ha kott-krig. Då var det lika så bäst att packa ihop innan någons kotte hamnade i min kaffekopp.

(null)

Och sen fortsatte vår vandring hem. Totalt 7.7 kilometer gick vi tillsammans. Totalt 1 timme och 37 minuter tog det. Då är inte fikapausen inräknad i själva vandringen. Även om Ninja ville ge upp i sista uppförsbacken till vårt bostadsområde, så fick hon snällt kliva upp och gå de sista stegen hem.  

(null)
Och själv fick jag en sån härlig känsla i kroppen. Att jag lyckats gå så pass långt i skogen. Och njöt av det. Detta blev ju såklart inte vår sista vandring i skogen. Nästa etapp får ju kanske bli från Torshälla till Sundbyholm. Kanske, bara kanske, kan en liten bit av mig faktiskt gilla friluftslivet lite grann. 

Kommentera här: