En gräsänkas dagbok del 3

Tjejerna sover sedan snart en timme tillbaka. Trodde aldrig att denna dag skulle ta slut. Den var riktigt seg på jobbet, även om jag hade arbete att göra. Men så fort klockan slog 15.15 så gick det i en hisklig fart.

 
Men trots att jag varit ensam med tjejerna sedan i lördagsmorse så har jag ändå känt ett inre lugn. Även fast vi har haft en hel del inplanerat, så har jag haft kontrollen över våra dagar. Imorgon eftermiddag kommer ju Rickard hem igen. Men Meja ska iväg på handbollsträning klockan 17.00 och själv har jag ju råkat bokat in en LPG-behandling imorgon klockan 16.

Nog för att tjejerna klarar sig ensamma en stund, så är jag ändå lite glad över att mamma ligger hemma och är krasslig. För är det något så behöver de bara gå hem till henne. Älskar att bo nära min mamma. Det är en trygghet.

Imorgon får vi dock äta middag efter Mejas träning. För jag hinner verkligen inte laga middag innan det. Men jag får stoppa i henne ett extra mellanmål innan så står hon sig en stund.

Nu ska jag dock förbereda inför morgondagen och sedan stupa i säng. Men en snusande liten Ninja bredvid mig i sängen så har jag så svårt att ta mig upp på morgonen. 

Kommentera här: