Jag nådde trädtopparna

Efter blod, svett och tårar..
Blod? Jo, trasiga naglar och nagelband, skärsår på kartonger.
Svett? Kan inte påstå att våran fabriksbyggnad har den bästa ventilationen.
Tårar? Ja, förvisseligen glädjetårar.

(null)
 
Minns ni när jag skrev om min arbetssituation i mars? Finns att läsa här annars. 
Igår nådde jag trädtopparna. När jag sakta tog ut två avtal ur ett kuvert och skrev min signatur. Mitt nya anställningsavtal. Jag lyckades. Jag blir fast anställd från och med första juli. 

Nu visste jag i och för sig om att jag skulle bli erbjuden en fast tjänst redan dagen innan vi åkte till Mallorca. Men det var inte fören igår som jag fick mitt nya anställningsavtal att undertecka och lämna in som det faktiskt kändes klart. 

Det har tagit mig en lång resa att nå dit jag är idag på jobbet. Dessa snart 8 månaderna har fått mig att växa så ofantligt mycket. 
Jag tänker tillbaka till förra sommaren. Då jag träffade min finaste vän för första gången och lärde känna henne. Att hon konstigt nog reda då kunde känna att jag skulle vara en bra person som skulle passa för jobbet med henne. Hon må vara lite galen. Hon trodde på mig redan då. Att hon sen fanns bakom min rygg i precis allt jag gjorde, fram till ungefär en månad sen då jag fick byta kontor. Är jag evigt tacksam över!

Nya arbetsuppgifter lades över på mig och jag fick växa utan henne. Jag var så nervös. Men summan hittills har ju varit riktigt bra. Visst är jag osäker men det tog mig trots allt en väldans lång tid innan jag blev säker på mitt tidigare arbete. Nog växer jag varje dag på min arbetsplats. Vilken utmaning jag står framför. Och om jag blir kvar på just den arbetsplatsen? Det vet jag ju inte heller i framtiden. Men jag vet att jag har en fast anställning. Låt framtiden då vara hur oviss den vill. 

För jag är säker. 
1 Anna:

skriven

Ja visst är det märkligt :) Men bra vart de!
Snyggt jobbat ❤️👍🏻

Kommentera här: